Den i särklass dummaste personen någonsin

Idiotin har nu nått nya och oanade höjder. Personen som har vunnit auktionen vill betala med swish, efter att först helt ha struntat i att höra av sig/betala på en hel vecka. Jag skickar mitt nummer som är anslutet till swish, och personen säger att denne ska betala när den "kommer hem från sjukhuset" - jo den har vi hört förut så där strax innan löning. Men så ska personen betala och då börjas det. Personen hävdar att mitt nummer inte är anslutet till Swish, och att det kommer upp ett felmeddelande om det vid betalningsförsök. Detta såklart mitt i natten eftersom flertalet människor ägnar sig åt mail och shopping på nätterna och sedan förväntar sig att folk ska anpassa sig efter deras tider. Jag får då kolla min internetbank och min swish, det står "status aktiv" så jag mailar det till personen och får då ett otrevligt svar och en bild tillbaka... 
 
Jag:
Fast nu är det så här att mitt Swish är högst aktivt. Min man lyckades swisha för 10 minuter sedan. Det ser ut så här när jag kollar på internetbanken: Ikon: bockAktiv
 
Köparen
Förstår inte grejen med att du är otrevlig!! Såhär ser de ut när jag försöker, 
(BILD)
Skickat från min iPhone
 
Det roliga med detta? På bilden som ska vara en skärmdump från Swishappen står det:  "mottagare ej ansluten Mottagare med nummer ********** är inte ansluten till Swish"... DET ÄR BARA DET ATT DET INTE ÄR MITT NUMMER SOM STÅR DÄR. Idioten försöker alltså skicka pengar till någon helt annan, till ett nummer som INTE är mitt. När jag påtalar det får jag följande totalt verklighetsfrånvända svar: 
 
Jag
Det där är ju inte mitt nummer så det är ju inte så konstigt att det inte fungerar. 
Köparen:
Fast de numret fick jag av dej häromdagen! 
(bifogad skärmdump på numret jag skickade, som fortfarande inte matchar numret som vederbörande försökt swisha pengar till enligt sin egen skärmpdump)
Jag:
Så här står det på den bild som DU skickade mig:
"Betalningen misslyckades. Mottagare med nummer +467******* är inte ansluten till Swish"
Och det är INTE mitt nummer. 
Köparen:
Jo fast de numret du skicka mig stämde ju inte, det är ju inget du behöver bli otrevlig över för då kommer jag ge dåligt omdöme! Betalning har inte skett pga att numret DU skicka inte funka!! Annars hade betalningen redan varit hos dig!
Jag:
Du försöker enligt din egen skärmdump skicka till nummer +4670******* som inte ens går till mig. Det går till någon som enligt hitta.se heter Å*a J*rhed. Om du istället testar skicka till mitt nummer som jag angav så ska du nog se att det går lite bättre.
Köparen:
Men nu har du ju ändrat nummer? 
Det första du skrev vems va de då?
Jag:
nej jag har inte ändrat nummer. det är du som hela tiden försökt skickat till någon annans nummer. Varför vet jag inte. Jag skickat mitt nummer och på den skärmdump du skickade står det att du försöker skicka till någon som inte är ansluten till swish, och det är inte mitt nummer.
 
 
Efter detta kommer det bara ett mail om att personen inte tänker betala vilket är ett lagbrott i sig. Personen tänker inte betala enligt några av de anda betalningsalternativen heller utan skyller hela grejen på mig.
Notera två saker: 1) språket. Detta är en obildad person som antagligen knappt kan torka sig i röven utan assistans. 2) Personen kan inte ta till sig sitt eget misstag, ELLER så ljuger den. Efter att flertalet gånger fått sitt eget misstag påtalat och bevisat med skärmdumpar så kan personen fortfarande inte förstå vad denne gör för fel. Att inte kunna sammanlänka mina ord med skärmdumparna och se själv att .. ja jag skickar till fel nummer, är i detta fallet beviset på en extremt dålig lögn eller en extremt korkad person. 





Innan löning, på Tradera

Åh herre. Var börjar jag. Veckan är ju som ni vet "innan löning" och det är alltid då man får de roligaste ursäkterna från potentiella och redan existerande köpare. Dagens mongo är en som hävdade att denne inte fått sitt paket. Ett stort jävla paket fullt med skit för att vara exakt. Jag gjorde en enkel spårning på kollinumret och kunde se direkt att köparen hade hämtat ut paketet... 15:31 samma dag. Men lite roligt tänkte jag ha så jag låtsades orolig över var det tagit vägen och så småningom kom det... "Jag antar att du som säljare tänker ersätta mig det jag har betalt" - NÄ! För det första hade jag redan kollat upp idioten och visste att denne fått sina grejer, för det andra är det väl knappast mitt fel om Posten slarvar bort ett paket stort som en jävla tvättmaskin! KNAPPAST! Så småningom kopierade jag bara rakt av från kollispårningen och får då inget svar.. men i slutet av dagen kommer ett mail där köparen menar att denne har "glömt bort" att denne hämtat ut paketet. Fantastiskt!
 
Snille nummer två är en person som köpt något som inte alls kostar mycket. Eftersom det närmar sig löning så vet jag att de korkade ursäkterna kommer... självklart ligger vederbörande på sjukhus och kan inte betala. Det har gått en vecka. Med största sannolikhet kommer köparen att "skrivas ut" från sjukhuset på måndag ;-)  vissa försök till fördröjning  förekommer också, som "har inte tillgång till internet här på sjukhus".... Öööh? Och du lyckades maila .. hur då? Längst ner i mailet står det "skickat från min iPhone"...... Jag tänker låta denna person hållas och invänta det magiska momentet när sjukdomen ger med sig och utskrivning sker... troligtvis på måndag morgon!

Psykisk sjukdom måste tas på allvar

Robin Williams är död. Enligt media så skall det ha varit ett uppenbart självmord. Låt mig vara KRISTALLKLAR här. Jag tänker inte beröra hans fall eftersom det är respektlöst. Men om människor var bättre på att fånga upp och bemöta människor som lider av psykisk sjukdom så hade möjligen åtminstone några självmord kunnat undvikas. Precis som cancer som dödar så är depression en sjukdom med ibland dödlig utgång. Det är en vanlig missuppfattning att en person VÄLJER att ta bort sig. I själva verket är det sjukdomen som precis som vilken annan dödlig sjukdom ibland tar liv. Depressionen i sig är en kemisk obalans. Den går att mäta, den går att se, den går att ta på om du vet vad du letar efter. Som med alla sjukdomar. Den är inte lika synlig som ett brutet och gipsat ben, men den är inte mindre verklig. Bemötandet i sjukvården har blivit avsevärt bättre men bemötande bland omgivning och familj är inte alltid det bästa. Att drabbas av en svår depression eller att lida av en psykisk sjukdom är ett många gånger tyst men högst verkligt ofantligt lidande. Bland de mest korkade kommentarer som psykiskt sjuka får höra är "ryck upp dig, var inte så vek, äh det går över, sluta tycka synd om dig själv, finns dom som har det värre, det är inte så att du har cancer, kom över det, kom igen nu". Och sedan tar folk bort sig själva. Ändå är det så svårt att förstå för somliga att denna sjukdom är ofrivillig och i många fall har dödlig utgång. Det finns många ord för psykiskt sjuka också, som populärt slängs i ansiktet på den sjuka. "Psykfall", är ju vanligt och roligt att få slängt i ansiktet. Speciellt från anhöriga. Tänk dig att du är omgiven av en osynlig mur som begränsar ditt dagliga liv. Hur mycket du än vill innerst inne, hur mycket du än kan längta eller sukta efter något så kan du inte ta dig över den där muren. Så kan det kännas att vara deprimerad. Det går absolut inte att jämföra med tillfällig nedstämdhet som alla kan drabbas av någon gång i livet. Vid en rejäl depression som kan pågå i ett helt liv, så det psykiska hindret ett lika stort handikapp som att få benen kapade av sig. Skulle du få för dig att säga åt en person som har fått benen amputerade att springa ett marathon? Troligtvis inte. Det är precis lika intelligent att säga till en deprimerad person att denne ska "rycka upp sig". 

Posten fuckar upp för femtielfte gången

Nu är det åter igen bevisa att POSTEN inte går ha med att göra. Detta är vad som hänt på 14 dagar: 1 brev har kommit fram till mottagaren men det är trasigt i ena hörnet och EN DEL av det som fanns i kuvertet är förstört. Det bästa av allt? Jag hade TEJPAT alla fyra hörn just för att jag VET att posten slarvar. Ändå lyckades klåparna inte sköta sitt jobb. Någon kompensation? Skulle inte tro det. Enligt områdeschefen är det "omöjligt" att deras personal gör misstag. 2 stycken körkortshandlingar har totalförstörts. Eftersom jag har bytt namn så måste jag också förnya mitt körkort. Jag följer instruktionerna givna från transportstyrelsen, klistrar fast mitt körkortsfoto och skickar in handlingarna, allt enligt instruktioner SOM SKA FUNGERA. Två gånger. TVÅ GÅNGER har körkortshandlingarna kommit i retur från transportstyrelsen med felkod 33 "Kortet är skadat". Det ska till extremt mycket yttre våld för att skada en bild på det sätt som posten nu har gjort två gånger. Jag vet för vi testade hemma att med en kniv rugga bilden. Det gick inte så där jättelätt att få till samma destruktion som posten lyckades med så man får väl berömma deras destruktionsteknik! *klapp klapp* nä men så dooooktiga ni är! Jag har sparat BÅDA handlingarna som kommit i retur så att påstå att det hänt lär inte gå :)  Första gången - ok. Men andra gången var jag mer medveten om hur dessa idioter opererar så jag såg till att lägga körkortshandlingen i ett dubbelvikt tjockt papper. Ändå lyckades posten totalförstöra för mig. Vad har jag gjort er fittiga organisation så att ni ska bete er så här mot mig? Och ja, jag börjar FAN undra om det är personligt när det här händer gång på gång. Vidare så har jag och en väninna skickat leksakspengar i ett brev och det brevet kom aldrig fram. Leksakspengarna var till hennes barn som själv gick och kollade i brevlådan varje dag i 5 dagar efter sitt brev. Lång näsa är du insåg att du BEGÅTT EN KRIMINELL HANDLING OCH STULIT BREV HELT UTAN ATT FÅ NÅGOT FÖR DET? För utom skammen, men den saknar du ju. Nej, PostNord skall man endast använda i nödfall. I annat fall finns Schenker, UPS och DHL. Pålitliga, personliga och mer garanti. 

Från förälskelse till förhållande - idealisering

 

Efter förälskelsen tar vi ställning till om det ska utvecklas till ett riktigt förhållande, där våra fel och brister kommer att bli tydliga. Bara en djup kärlek och ömsesidig respekt för oss att se förbi bristerna och bygga ett liv tillsammans. Och det gör man inte genom att låtsas leva i förälskelsestadiet för då kraschlandar det hårt när LIVET kommer och knackar på. Ett bra sätt att komma förbi sin partners brister är att sätta sig ned och faktiskt erkänna sina egna.
 
Love isn’t blind. It’s merely a set of cognitive distortions.
 
 
Committing your life to another person is a big step. How can you feel comfortable taking that risk, committing yourself to a partner you know is flawed? To overcome those insecurities, it's sometimes best to hold some “positive illusions” about your partner, even if they’re not accurate.

 

According to research by Sandra Murray and colleagues (1996), couples are more satisfied when both members of the couple view each another in an overly positive manner. In a survey, they asked couples to evaluate themselves and their partners on a series of personality traits and found that the most satisfied people rated their partners more positively than the partners rated themselves. The researchers argued that these “positive illusions” allow us to deal with the inevitable doubts and conflicts that surface in a relationship, by building up a store of good will.

 

That doesn’t mean that love is blind. These happy couples are not wearing blinders, but rather rose-colored glasses. They notice their partners’ flaws, but find ways to minimize the importance of those flaws and to accentuate their partners' assets. In a study by Murray and Holmes (1999), subjects were asked to write about their partners’ strengths and weaknesses. One subject, for example, discussed her partner’s supportiveness and highlighted its importance, saying it was the reason she would never doubt his love. When it came to negative traits, many participants found ways to discover something good in the fault or to downplay it. One woman, when discussing her partner’s fault of overreacting to things, said that she realized that “he does this is to protect me.” Another woman who complained of her partner’s impatience qualified the statement by adding, “but he tries and that is really all that matters.”

Before you put on those rose-colored glasses yourself, be aware of other research indicating that it may not always be best to idealize your partner. Sometimes it’s better to be more realistic. Research on self-verification theory suggests that people feel more intimate with partners who agree with their own self-views, even if those views are negative (Swann, De La Ronde, & Hixon, 1994). People like the emotional high of receiving positive feedback, but if that praise feels incongruent with their own self-image, they are likely to come to the conclusion that their partner doesn’t truly know or understand them.

So when is idealization most beneficial?

Idealizing your partner is most effective when it is related to global, rather than specific traits (Neff & Karney, 2005). For example, it may be easy to idealize your partner on a general, global trait like reliability, but harder to be unrealistic about a more specific trait, like punctuality. In other words, you may be able to view your consistently tardy partner as reliable, overall, but you’re not going to be able to see him as punctual. Other research, though, suggests that these global traits may be important because they are more central to relationship satisfaction. It’s more important, for example, that you see your partner as attractive and successful than as patient or organized (Boyes & Fletcher, 2007). My own research suggests that an accurate assessment of these less central traits may be especially beneficial when couples experience conflict (Seidman & Burke, in press).

Positive illusions can help to hold relationships together, but they could be harmful in some cases, especially if holding such beliefs causes someone to justify abusive behavior (“He lashes out when he’s jealous, but it’s just because he loves me so much.”).

Further, idealizing your partner is only effective if you’re happy in the first place. For couples who are already in trouble, trying to minimize faults can actually make things worse (McNulty, O’Mara, & Karney, 2008).

While it can be beneficial to be aware of your partner’s specific faults, these perceptions should be grounded in a more positive global perception of your partner, so that these faults don’t loom too large. Love isn’t blindness. It’s merely a set of cognitive distortions.


Träffa, fånga & behålla

Den här artikeln är intressant därför att den tittar på hur vi beter oss i förälskningsfasen, den fas då vi inte ens tänker på att ett verkligt liv tillsammans betyder prövningar bortom vilket godis man ska ha till fredagsmyset och huruvida det är ok att göra nummer två när partner befinner sig under samma tak.

 

A scientific look at the complexities of romantic relationships

How Do You Know If You're in Love?

7 research-based indicators that you've found the real thing.
 
The answer can change so much about your life, from how you interact with a current (or potential) partner to how you view yourself to what goals you have for the future. Think you might be in love? Gain some insight by considering these research-based signs of love and attachment.
  1. You’re addicted to this person. 
    Love changes the brain. In early-stage relationships, that euphoria that people feel appears as heightened neural activity in dopamine-rich areas of the brain—areas linked to the reward system—and in areas associated with the pursuit of rewards. There’s even some hint of activity in the anterior cingulate, the area of the brain linked to obsessive thinking, which is a classic experience when people are falling in love (Aron, Fisher, Mashek, Strong, & Brown, 2005). As a relationship progresses into a long-term partnership, thinking about the partner activates the reward centers as well as brain areas implicated in attachment, but less so obsessive thinking (Acevedo, Aron, Fisher, & Brown, 2011).
  2. You really want your friends or family to like this person. 
    New evidence shows that people are often motivated to “marshal support” for someone they are dating (Patrick & Faw, 2014), which is consistent with the idea that the people in a person’s social circle often play an important role in the success of a relationship (Sprecher, 2011). Being attuned to how your family and friends might think about your partner or potential partner is a good sign that you are becoming increasingly attached to the person.
  3. You celebrate this person’s triumphs (even when you yourself fail).
    If you’ve fallen in love with someone, you probably have an atypical reaction when witnessing them excelling at something you don’t. Because romantic partners feel connected and can share the outcomes of each other’s successes, romantic partners will often feel pride and positive emotions when they see their partner succeed, even at something they themselves can’t do, rather than feeling negative and inferior (Lockwood & Pinkus, 2014).
  4. You definitely like this person, and this person likes you.  
    Liking is different from love, but is often a prerequisite for falling in love. In a cross-cultural study, researchers showed that a critical factor recognized as directly preceding falling in love is reciprocal liking, when you both clearly like each other (Riela, Rodriguez, Aron, Xu, & Acevedo, 2010). In addition, an evaluation of the other person’s personality as highly desirable tends to be a precursor to falling in love.
  5. You really miss this person when you’re apart.
    In many ways, how much you miss a person reflects how interdependent your lives have become. If you are questioning whether you love someone, perhaps consider how much you miss him or her when you’re apart. Le and colleagues (2008) showed that how much people miss each other tends to correspond with how committed they feel to the relationship.
  6. Your sense of self has grown through knowing this person.
    When people fall in love, their whole sense of self changes. They take on new traits and characteristics, growing in the diversity of their self-concept through the influence of their new relationship partner (Aron, Paris, & Aron, 1995). In other words, the you before falling in love is different from the you after falling in love. Maybe you feel the difference, maybe others notice it, but the things you care about, your habits, how you spend you time—and or all of this is subject to the (hopefully positive) influence of a new romantic partner.
  7. You get jealous—but not suspicious.
    A certain amount of jealousy is actually healthy, not toxic. From an evolutionary perspective, jealousy is an adaptation that helps relationships stay intact by making its members sensitive to potential threats. People who are jealous tend to be more committed to relationships (Rydell, McConnell, & Bringle, 2004). Keep the jealousy in check, though: Reactive or emotionaljealousy is the type that is predicted by positive relationship factors like dependency and trust—but people who engage in suspicious jealousy, which includes taking actions like secretly checking a partner's cellphone, tends to be associated with relational anxiety, low self-esteem, and chronic insecurity (Rydell & Bringle, 2007).

Falling in love and building an attachment are a wonderful basis for a healthy relationship, but keep in mind that staying in a relationship (or, for that matter, choosing to start one) is often based on more than satisfaction and feeling good in another person’s presence. Models of relationship success (such as Rusbult’s investment model) show that the staying power of relationships takes mutual investment and commitment. If love is passion, security, and emotional comfort, commitment is the necessary decision made within one’s cultural and social contexts to be with that person.

 


PISS FITTA KUK ETC

Den här veckan går från värre till värre. Mamma skickar ett brev om att hon ramlat och slagit sig illa. Jag får panikångestattack och måste drogas ner fullständigt. Två gånger har posten totalförstört mitt körkortsfoto så det ser ut som en babian på bilden. Godkännes såklart ej av trafikverket. Saker och ting har gått sönder, folk beter sig som idioter, traderaköpare fuckar upp å det härligaste, och ALLT är bara MITT ANSVAR. För ingen annan i hela den här jävla världen är ju ansvarig för sina handlingar förutom JAG. Har dessutom fått veta att jag minsann inte kommer få någon psykologhjälp utan ENBART KBT. Är det rimligt? NEJ. Jag deklararerar hädanefter att jag ger upp och tänker gå och dränka mig i närmsta vattenpöl för det är ju uppenbart att jag aldrig får någon break! Och det är alltid JAG som måste fixa ALLT. Alla andra är ju för fan små spädbarn som varken kan skriva brev, formulera en mening, ringa samtal, hantera kuvert, använda en dator eller förhålla sig till sina medmänniskor. JAG HATAR DEN HÄR FÖRBANNADE JÄVLA KUKVECKAN!

Why first marriages fail - Psychology Today

What makes relationships tick.

Why First Marriages Fail

Research shows how to form a more mature connection, this time or the next.
 
racorn/Shutterstock
Let’s face it, with our ever-increasing life span, most of us may eventually marry more than once. “'Til death do us part” used to mean about 30 years, but soon the same promise could mean 80. It is unrealistic to think that a union can thrive over such a long period. Multiple partnerships have therefore become the norm.

 

The good news: Second or even third marriages have the potential to be more fulfilling than the first because of a shift from immature to mature love.

Given the lengthening life span, marrying a high school sweetheart may not be the smartest thing to do. Adolescent relationships are best used to figure out what it means to be in a relationship, not to select a life partner. Teenagers are emotionally and intellectually undeveloped. They have yet to discover who they are as individuals, let alone as relational partners. People need time and experience to acquire the skills needed for a healthy, long-term union.

So are you doomed if you married your first love? Thankfully, no. Humans have the ability to self-reflect, which means we can analyze the immature patterns set in motion during our teen years to identify how they have shaped our present bond. Partners have typical ways of communicating, resolving conflict, and having sex. These patterns develop early in a relationship and unless conscious effort is made to change them, they endure.

Everyone knows couples with an immature style or have at least overheard these partners in public. They use belittling language, talk in whiny or condescending tones, and have a demand-withdraw interaction style, wherein one partner instigates while the other retreats. Observing such relationships is painful and often embarrassing. The challenge for immature partners is to change their ingrained patterns. This task is difficult and requires effort from both people. If one is unwilling to put in the work, it may be time to reconsider the relationship.

Immature love is insecure, whereas mature love is secure. Insecure people worry about losing their partner and will use controlling and manipulative strategies to keep them. These individuals restrict their partner’s development and freedom. Those who feel secure and at peace with themselves do not need a relationship to feel complete. Instead, they seek partnerships to enhance their already satisfying lives. Secure partners celebrate the growth of their significant other and appreciate their unique attributes.

Researcher Carol Rusbult coined a term, "the Michelangelo phenomenon," to refer to the idea that in healthy relationships, partners mold and shape each other into ideal selves. If one wants to cultivate their artistic abilities, the other be encouraging and possibly even pay for the art classes. The Michelangelo phenomenon is a defining characteristic of mature love.

Immature love is selfish, whereas mature love is selfless. We live in an individualistic society and people tend to make decisions based on what is best for themselves rather than their relationships. Interestingly, by nurturing our relationships, we personally benefit because good relationships help us thrive, whereas bad ones make us deteriorate. So even those with selfish intents will reap the rewards of shifting to a relationship-first orientation.

Remember that your daily habits define your relationship. Do what is needed to keep your relationship pleasant, which includes greeting each other with a smile, expressing gratitude and affection, and seeing the best rather than the worst in each other. If your partner asks for change, try not to react with defensiveness. Instead, listen to their concerns and work as teammates to make improvements. Often, we treat our significant others worse than we do strangers. Make sure this is not true for you. The people who are closest to us deserve the utmost respect.

The ideas expressed here are not new. Spiritual traditions such asBuddhism and psychologists such as Maslow have long advocated for reaching one’s full potential. I recommend that this practice be extended to close relationships. Given the influence of our relationships on health and well-being, optimal outcomes will be achieved through uplifting, rather than detrimental partnerships. When both members are working toward this goal, the possibilities are limitless.


Min väns statusuppdatering om dejtande!

En vän skrev denna status på fb och jag garvar så jag låter som en gris, och skriver under på flera punkter: 

Om någon känner att dom passar in på en eller flera punkter kan det bero på att ni faktiskt beter er såhär. I övrigt är detta bara ett axplock av kriterier på (alltför) vanligt förekommande catfishes:
Både gifta och sambos skulle dom bli men under vissa premisser som t.ex:
1. Jag sköter hushållet-den sover.
2.Dom vill bli avrunkade för att det är hela 10 min tills favorietserien börjar och då hinner man ju.
3.På fullt allvar ska man stötta sin "man" i dens teorier om att HIV inte finns i Sverige och bara smittar människor av "utländsk härkomst". Eller att ägget är ett skaldjur. Eller att fläskkarrè är nötkött.
4.Man ska acceptera att den äter sin egen sperma för att den inte orkar hämta papper.
5. Man får vara beredd på att den skiter på sig då och då.
6. Man måste acceptera dens alkohol/drogmissbruk.
7. Ingenting är dens fel. Allt är ditt fel.
8.Plötsligt "mår den dåligt"-du måste flytta,
9.Man måste stå ut med att den omger sig med en vidig doft av härsket anus.
10. Man måste acceptera att den lägger det mesta av sin vakna tid på värdelösa ting som t.ex öl, dataspel, fula bilar som låter och diverse mansrelaterat crap.
11. I värsta fall måste man acceptera att den är begagnad med horribelt bagage i form av skitungar i vidrig skitålder.
12. Man måste stå ut med att den avger vidriga tarmgaser överallt och kommenterar detta med ett mansskratt a`la "Höhöhhhöh".
13. Man får räkna med att alltid komma i andra/tredje/fjärde/sista hand för i första hand kommer alltid MAMMA.
14. Du får räkna med att den tjurar/känner sig kränkt om du inte accepterar nåt av ovanstående.
Allså jag skulle kunna fortsätta i evighet. ‪#‎filkandinätedejting‬‪#‎filkandiidiotologi‬ ‪#‎fittkarlar‬ ‪#‎mansfittor‬ ‪#‎gubbkärringar‬

Verklighetens match.com & eDarlings...

Jag misstänker att sajter som Match.com, eDarling, Badoo & happypancake (wtf?) osv bidrar till ett ökat antal våldtäkter i vårt samhälle. Många går på reklamen där företagen hävdar att de har en jättemegastor äktenskapsfrekvens bland sina användare och ett helt skottsäkert system som matchar ihop människor enligt deras preferenser. Ska vi ta och se på hur verkligheten ser ut? Kåta karlar slänger upp photoshoppade bilder på någon annan eller på sig själv för ca 20 år sedan där de står lutade mot farsans mercedes och skriver "seriös ärlig man söker kvinna". Kvinnan blir jätteimpad och så är det igång. Han hävdar att han respekterar kvinnor, han vill ha en partner. Han är redo för ett förhållande. Han ger komplimanger, uppvaktar och vill träffas. Kvinnan känner sig smickrad, uppmärksammad och lite fin i vardagen. Men så går hon med på att träffa karlsloken. Då finns några alternativ här, och detta har jag alltså fått berättat av folk som testat dessa 100% säkra dejtingsystem:
 
1) Du står där och väntar och han kommer inte. Men efter ett tag kommer någon som ser helt annorlunda ut än mannen på bilden. Kanske ser han ut som... en Fläskpadda!
2) Mannen dyker upp men visar sig snabbt inte riktigt besitta riddarliga egenskaper så som han påstått på nätet.
3) Han verkar rätt ok - tills du särat på benen för honom och han bara går upp i rök.
4) Det funkar faktiskt och ni inleder ett förhållande... efter ett tag framkommer det dock varför han varit singel i hundra år och tvingats in på nödlösningen nätdejting: Han har rent vidriga ovanor och är inte speciellt trevlig och charmerande när man väl lärt känna honom IN REAL LIFE. Exempel:
 
*Äter sin egen avföring, står och sniffar i sina använda kalsonger.
*Kräver skriftligt löfte om att föda hans barn efter att paret ingått äktenskap.
*Skiter på sig när han går i trappor, är alkoholist och skämmer ut sig och dig på er första gemensamma fest när alla vänner ska träffas. Han däckar med halva kroppen i hallen och resten av kroppen i/över toastolen. Andra förekommande scenarion:
*Han vill att du försörjer honom så att han kan "förverkliga sig själv" under några år, han utelämnade dock det när han charmade dig på nätet.
*Han hävdar att han är egenföretagare med flera anställda, men det visar sig att han säljer använda frimärken och har sin brorsdotter till att ånga loss frimärkena från kuvert och kallar denna för anställd.
*När ni dejtat ett tag så vill han att du ska flytta hem till honom.. och han bor i sin mammas hus, med lilla mamma, och du ska ni spendera dina dagar med att vara lilla mammas sällskapsdam, hushållerska och sonens sexleksak.
*Han tycker inte om dina vänner, de "är inte bra för dig" - dvs han vill isolera dig. PSYKOPATVARNING!
*Det som inledningsvis verkar vara en sexuellt livlig man visar sig vara en sexuellt STÖRD man som vill att du klär ut dig till "liten skolflicka" och kallar honom "pappa" medan han gör dig illa sexuellt och njuter av att se din smärta.
 
*Eller så kan han rent av visa sig vara en våldtäktsman, sexgalning och psykfall och kidnappa dig och hålla dig fången i en källare där han bland annat kör upp slangar och tankar dig analt med fanta och sedan vill att du skiter på dig i en vuxenblöja. Detta är alltså riktiga exempel från kvinnor som har gått med på (fråga mig inte varför) att träffa främlingar från dejtingsidor. I omvänd ordning finns det garanterat lika många oseriösa kvinnor men de brukar vara golddiggers och inte ute efter att förnedra män sexuellt. Det är en annan historia.
 
Var jävligt försiktiga med sånt här. Dessa djur har misslyckats med dejting, förhållanden och relationer i hela sitt liv och har nu samlats på ett ställe för att förpesta ditt liv. Dessa djur har under dagar, veckor och månader lyckats bygga upp förtroende och förväntningar som definivt gör offren mer lättlurade, blåögda och benägna att "ge honom en chans". #FAIL. Mitt förslag; gå på magkänslan. Känns det inte rätt från första stund så låt djuret återgå till grönbetet och gå själv vidare. 

Gastric bypass in the brain?

Nu har jag fått mig årets skratt! En YTLIG BEKANT kommer fram SKRYTER om att hon gått ner XX antal kg i vikt - och pikar mig om att det GÅR minsann gå ner bara man SLUTAR ÄTA ONYTTIGT OCH RÖR PÅ SIG. Vi snackar om en person som tidigare vägde tresiffrigt. Vad hon inte visste är att jag för länge sedan fick veta att hon gjort en Gastric bypass operation. Så fruktansvärt pinsamt när jag sa "jaha, tack för dina tips och hoppas du inte behöver vård resten av livet som många som gjort gastric bypass". OBETALBAR MIN! Alltså, GBP är en sista lösning när livet är i fara och man inte lyckas själv. Det är inte en bantningsmetod. Det är inte något att stoltsera över. Det är ingen egen prestation. Personen i fråga har ätit sig till varenda kilo och sedan har staten betalat för en operation som med största sannolikhet dessutom kommer att innebära att personen kräver livslång uppföljande vård. Jag har inga problem med det överhuvudtaget när det är befogat. Jag vet att det kan vara sista utvägen och ge livskvalité och det har så gjort till några jag känner väl. Men detta handlar om någon annan. Någon som tog till lögner och självgodhet och körde upp det i mitt ansikte. Låt mig bara tillrättavisa dig lite med tanke på den självlögn du lever i. Kom inte och påstå att du bantat själv lilla vän. Den enda motionen du fått är mellan skafferiet och soffan samt att lyfta fjärrkontrollen och kakan till munnen. Det är kanske lite olämpligt då att föreslå att andra ska börja röra på sig så som du "har gjort" och således gå ner i vikt? Den där nyttiga maten då? När man inte kan trycka i sig mer än ett ballerinakex (vilket antagligen är just vad dieten består av) eftersom man opererat ner storleken på magsäcken så pass - ja då ska man väl inte prata om hur man på egen hand börjat äta så himmelens nyttigt? Nej, gör om och gör rätt. Sluta ljuga för dig själv - och andra!

Idioter på Tradera, del 54656

Åh herregud, det tar aldrig slut. Eländet på Tradera, vill säga. Idag sålde jag ut ännu fler saker och då bland annat en guldkedja som hör till ett smycke som jag har ärvt. Nu råkar kedjan vara ca 10 cm för kort för min feta hals så jag sålde den.  I auktionsbeskrivningen har jag skrivit så här: KEDJA, 18K vitguld. längd 36 cm. stämplad 750. 
Jag har dessutom fotograferat stämpeln. Jag förutsätter ju att folk som köper sakerna är läskunniga så vad jag inte förväntar mig är att någon lägger över 70 bud - och EFTER att auktionen avslutats börjar ställa frågor som redan har besvarats i auktionsbeskrivningen. Lagt bud ligger - man måste betala och frågor ställs lämpligen INNAN man förbinder sig till att köpa varan. Nej ser ni, då börjar det trollas med frågor om ÄKTHET. Men för fan människa, det står i auktionen att kedjan är äkta guld och sen är det en bild på stämpeln. Exakt vilket svar förväntar du dig när du efter auktionsslut ställer den frågan? Att jag säger neeej, mannen, jag bara skojja! det är plast! Eller!? Är det begåvningsreserven som talar eller? Nu för tiden finns det fantastiska möjligheter för privatpersoner att driva in skulder, så vill köparen inte betala till mig - fine. Betala till kronofogden istället då. 
 
Nästa är en kärring som inte kan läsa av ett måttband. Personligen mäter jag helst med skjutmått för att man får korrekta angivelser då. Jag säljer en ring och får ett snobbigt syrligt mail tillbaka om att ringen inte är i storlek 20 utan 21. Jag har sålt saker på Tradera i över 10 år - du ska nog se att jag gör EXTREMT få misstag, kärring. Men nej, hon ger sig inte. Jag säger då att hon ska ta ringen till en juvelare så ska hon nog få se att den är rätt storlek. Då får jag omedelbart negativt omdöme för att jag inte har varit "tillmötesgående". Men rätt ska väl vara rätt eller hur? 
 
De fantastiska ursäkterna fortsätter att strömma in under sommaren, vilket man till viss del kan förstå. Nu senast en man som hävdar att han "glömt" bankdosan hos sin far som bor många måååååååååååååååånga mil bort och dessutom har hans bil lustigt nog gått sönder precis nu. Dvs några dagar innan löning. Det är ALLTID samma sak, innan löning haglar det korkade ursäkter som dessa low lives tror att man ska gå på, och så hoppas idioterna att man skickar grejerna i god tro om att betalningen så småningom kommer in. Stor risk va?
 
Flertalet köpare verkar också ha drabbats av solsting denna sommar. Till exempel så verkar det vara extra svårt att ta instruktioner eller läsa. Men så är det ju en extremt varm sommar också ;-) Då jag säljer en pryl som en treåring kan använda men en vuxen inte reder ut det så får jag negativt omdöme för att "saken inte fungerar". Mycket märkligt, man måste nämligen vrida några varv på den enligt pilarnas riktning vilket jag poängterat. Men att acceptera att man själv är dum i huvudet är svårare än att sätta negativt omdöme på en säljare som knappast rår för din låga IQ.
 

Psychology Today; 50 tecken på en bra relation

What you know and like about your partner should tell you a lot.

 

 

 
If you can say yes to most of these, it's very likely you're in a healthy relationship:

 1. You can name your partner’s best friend and identify a positive quality that the person has.

2. You and your partner are playful with each other.

3. You think your partner has good ideas.

4. You’d like to become more like your partner, at least in some ways.

5. Even when you disagree, you can acknowledge your partner makes sensible points.

6. You think about each other when you’re not physically together.

7. You see your partner as trustworthy.

8. In relationship-relevant areas such as warmth and attractiveness, you view your partner a little bit more positively than they view themselves or than most other people view them.

9. You enjoy the ways your partner has changed and grown since you met.

10. Your partner is enthusiastic when something goes right for you.

11. When you reunite at the end of the day, you say something positive before you say something negative.

12. You reminisce about positive experiences you've had together in the past.

13. You can name one of your partner’s favorite books.

14. You know your partner’s aspirations in life.

15. You can recall something you did together that was new and challenging for both of you.

16. You kiss every day.

17. You’re comfortable telling your partner about things that make you feel vulnerable such as worries about getting laid off.

18. You have your own “love language” (pet names or special signs you give each other).

19. You know your partner’s most embarrassing moment from childhood.

20. You know  your partner’s proudest moment from childhood.

21. You never, or very rarely, express contempt for your partner by rolling your eyes, swearing at them, or calling them crazy.

22. You can list some positive personality qualities your partner inherited from their parents.

23. If you have children together, you can list some positive personality qualities your partner has passed on to your children.

24. You enjoy supporting your partner’s exploration of personal goals anddreams, even when this involves you staying home.

25. You have a sense of security: You’re confident your partner wouldn’t be unfaithful, or do something to jeopardize your combined financial security.

26. When you argue, you still have a sense that your partner cares about your feelings and opinions.

27. Your partner lets you into their inner emotional world—they make their thoughts and feelings accessible to you.

28. You frequently express appreciation for each other.

29. You frequently express admiration for each other.

30. You feel a sense of being teammates with your partner.

31. You know your partner’s favorite song.

32. You have a sense that your individual strengths complement each other. 

33. When you say goodbye in the morning, it’s mindful and affectionate.

34. If you’ve told your partner about trauma you’ve experienced, they’ve reacted kindly.

35. You don’t flat-out refuse to talk about topics that are important to your partner.

36. You respect your partner’s other relationships with family or friends, and view them as important.

37. You have fun together.

38. You see your partner’s flaws and weaknesses in specific rather thangeneral ways. (For example, you get annoyed about them forgetting to pick up the towels, but you don’t generally see them as inconsiderate.)

39. You’re receptive to being influenced by your partner; you’ll try their suggestions.

40. You're physically affectionate with each other.

41. You enjoy spending time together.

42. You feel a zing when you think about how you first met.

43. You can name your partner's favorite relative.

44. You can name your partner's most beloved childhood pet.

45. You can articulate what your partner sees as the recipe forhappiness.

46. When you feel stressed or upset, you turn toward your partner for comfort, rather than turning away from your partner and trying to deal with it yourself. 

47. You have a sense that it's easy to get your partner's attention if you've got something important to say.

48. You like exploring your partner's body.

49. You can name your partner's favorite food.

50. If you could only take one person to a deserted island, you'd take your partner.


Olika typer av stalkers

Låt mig klargöra en sak. Jag rantar om vad fan jag vill på min blogg. Och nu ska det rantas. Jag undrar varför man blir besatt av vissa människor... jag undrar hur en person som man såg på nätet för ett helt decennium sedan kan stanna i ens fixering så länge och blir så intensiv och påtaglig att man måste SÖKA UPP PERSONEN  och påtala vad som var, eller inte var för så lång tid sedan. Listan kan ju göras väldigt lång, men till exempel EX. Jag har varit duktig på att dumpa och har då ofta fått ex efter mig som flera år efter uppbrottet söker kontakt. Inte för att fråga hur jag mår, inte för att ta reda på om allt är ok, utan för att försöka få tillbaka en relation som innehåller.. tam tam tam... SAMLAG. Alltså, man dumpar väl någon av en eller tusen anledningar? Jag har faktiskt noll förståelse. Kontaktförsöken har varit allt från mail, facebook, sms, telefonsamtal, "anonyma" kontaktförsök via bloggen (jag spårar ip-adresser hejvilt så lycka till med det) och så det finaste av allt; att STÅ UTANFÖR MIN FUCKING DÖRR. Ja men oj så glad man blir. Egentligen borde man ta det smickrande. Jag är så jävla speciell här i universum att det inte går släppa taget om mig - eller så attraherar jag freaks. Vilket är det? 
 
Nummer två: tjejstalkers. Totalt ofattbart. Vem i hela friden bryr sig om vad man satt och skrev på någon nedstängd sajt när man var ca 14 år? Är det relevant när man lever ett vuxet liv? Om så, vad är det som fattas? Jag tippar på att man kanske misslyckats fatalt med utbildning karriär och privatliv och därför dammsuger internet efter gamla kontakter som kanske kan ägna en lite uppmärksamhet. Bra eller dålig verkar kvitta - det är uppmärksamheten som räknas!! Lite som en hund som fortsätter älska sin ägare som slår den. Det är sjukt, helt enkelt. Märk väl att jag nu talar om relationer som aldrig tagits bortom en skärm. 
 
Nummer tre: f.d vänstalkern. Ja just det. Bara för att man var vänner en gång betyder det inte att det är normalt att fortsätta låtsas vara vän med min familj, min partner eller mina bästa vänner. Ni förstår, mina vänner och min familj KÄNNER mig och är lojala in i döden. Det här med att förstå och respektera gränser är något som normalt socialt fungerande människor gör - och som personer med personlighetsstörningar INTE gör. Och jag tar hårt på gränser. Ett två tre fyra översteg kan jag kanske tåla och tyvärr har jag svårt att säga nej vilket gör att när jag väl sätter ner foten får vissa människor trosorna upp i röva, skiter på sig och tror att JAG är problemet. Alltså, exploderar jag över att någon inte respekterar mina gränser så har det redan gått jävligt långt och är bortom reparation. Jag är inte ensam om det här heller. Jag har en miljon fel och brister och en av dessa är att jag acceperar att trampas över för länge för att jag är snäll, vill vara till lags osv. Men jag har faktiskt gränser och när jag upplever att dessa inte respekteras (man måste kunna ta att jag säger ifrån någon gång) då är det KÖRT. Vad som däremot aldrig har fungerat i hela historien är att människor som jag exkluderar från mitt liv fortsätter ha meningsfulla relationer med min direkta omgivning. Däremot är det ganska pinsamt för det är så smärtsamt tydligt då att personen i fråga verkligen inte förstår sociala koder och hur lojal min inre krets är. Möjligen skrattar vi åt dig, men ingen skrattar med dig. 

Mat mat mat

Några av er har säkert noterat att jag lagar förbannat mycket mat. Jag älskar mat. Jag älskar att laga mat och förbereda måltider och sedan servera min man och se hans ansikte lysa upp när han tar första tuggan. Fetma forever liksom. Jag älskar mat.

Räksallad med fetaost
 
Jag ser fan inte vad det är. Gott var det
 
Kvibillespäckad fläskfilé
 
Köttfärslimpa
 
Lyxfrulle
 
Citron och örtmarinerade kycklingklubbor
 
Fetaostfyllda biffar sås och potatis
 
Avokado & räksallad med parmesan
 
 
Stek kryddad med chipotle så in i helvetes gott
 
Ugnsbakad lax med klyftpotatis, spenat och citronkräm
 
 
 

Om

Min profilbild

RSS 2.0